Gatufoto och skyddad identitet

Hur stor är sannolikheten att fånga någon med skyddad identitet på bild?

Har du någonsin funderat på hur stor sannolikheten är att fånga någon med skyddad identitet på bild? Visste du att det finns olika typer av skyddad identitet? Som gatufotograf är det viktigt att förstå skillnaden, när du argumenterar mot människor som bestämt hävdar att var och varannan människa har skyddad identitet.

I vårt moderna samhälle är vissa människor livrädda att fångas på bild. Det är som att en bit av deras själ skulle skadas om de fotograferades. När du försöker diskutera gatufoto med dessa personer, kommer ofta frågan om skyddad identitet fram som ett sista argument. För risken är ju jättestor att du fångar någon med skyddad identitet på bild. Därför är det fel att hålla på med gatufoto. Eller?

Men hur stor är egentligen sannolikheten?

Tre typer skyddad identitet

Många är väldigt dåligt pålästa när det gäller skyddad identitet. Det finns enligt Skatteverket tre olika typer av skyddad identitet, alla med olika syfte. Totalt har vi drygt 15 000 personer i Sverige med någon form av skyddad identitet. Med en befolkning på ca 9 miljoner är andelen försvinnande liten. Vi skall nu djupdyka i de olika typerna, så att du är väl förberedd när någon drar fram argumentet skyddad identitet som en sista triumfkort.

Sekretessmarkering

Dina personuppgifter är normalt offentlig uppgift som vem som helst kan få ut från folkbokföringen. Med sekretessmarkering får ingen lämna ut dina uppgifter. Orsaken till att man begär sekretessmarkering kan vara att man helt enkelt inte vill att ens uppgifter skall vara tillgängliga för vem som helst.

2014 hade enligt skatteverket 13 109 personer sekretessmarkering i Sverige. Detta motsvarar ca 0,15% av Sveriges befolkning.

Om en person med sekretessmarkering fotograferas på allmän plats, tror du att detta kommer röja personens bostadsadress? Sannolikt inte. Eftersom det bara är folkbokföringsadressen som skyddas i offentliga register, ser jag ingen risk att fotografera någon av dessa drygt 13 000 personer på allmän plats.

Kvarskrivning

Kvarskrivning är ett adresskydd som innebär att den nya adress man flyttat till inte står skriven i folkbokföringen. Man förblir skriven på gamla bostadsadressen trots flytt.

2014 hade enligt skatteverket 2 074 personer kvarskrivning i Sverige. Detta motsvarar ca 0,023% av Sveriges befolkning.

Hur kan en person med kvarskrivning skadas genom att fotograferas på allmän plats? Avslöjas själva bostadsadressen? Sannolikt inte. Möjligtvis kan fotot avslöja vilken ort personen befann sig på, men bostadsadressen förblir fortfarande hemlig.

Fingerade personuppgifter

Vid särskilt allvarliga hot, kan Rikspolisstyrelsen besluta om fingerade personuppgifter. Den nya identiteten registreras på ett sätt så att det inte avslöjar att det är nya personuppgifter. Endast Rikspolisstyrelsen känner till kopplingen mellan gamla och nya uppgifterna.

Enligt Rikspolisstyrelsen hade år 2014 ca 20-30 personer i Sverige fingerade uppgifter. Detta motsvarar ca 0,0000003% av Sveriges befolkning.

En person med fingerade uppgifter kan möjligtvis skadas om personen fotograferas på allmän plats. För att hot skall föreligga krävs det att en gärningsman kopplar samman bilden med tidpunkt, för att sedan spåra personen och hitta nya uppgifterna.

Sammanfattning

Chansen att fånga någon med fingerade personuppgifter på bild är försvinnande liten, och lyckas du med detta bör du köpa ett gäng trisslotter. Sannolikheten att vinna en miljon på triss är nämligen 1 chans på 1 miljon lotter. Jämfört med sannolikheten att fånga någon med fingerade personuppgifter på bild, som är 3 chanser på en miljon tillfällen. De som använder skyddad identitet som ett argument mot foto på allmän plats, är mycket dåligt pålästa och har i de flesta fall ingen som helst koll på att det finns tre olika typer. Att bunta ihop alla typerna till en enda stor typ blir otroligt fel och missvisande. Detta gäller dessvärre också kommunernas skolor och förskolor, där det blir allt vanligare med fotoförbud. Också här används ofta skyddad identitet som ett argument.

Istället bör vi vända på frågan och fundera på om vi inte har en skyldighet att dokumentera vår vardag för kommande generationer. Vad skall vi svara våra barn när de undrar varför det inte finns några bilder på dem från skola och dagis? Om en skola nu mot förmodan har en elev som abolut inte får fångas på bild, är det ju inte svårare än att informera. När man förbjuder foto på alla skolor är man definitivt ute och cyklar. Jag anser sammhällsnyttan av dokumentära foton större än den verkliga risken att förstöra någons liv genom foto.

Källa: Skatteverket https://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/skyddadepersonuppgifter.4.18e1b10334ebe8bc80001711.html

Taggar: tips och trix